wow fredag

med en viss fördröjning kommer här första (och enda?) texten om wow.

 

inledde såklart, som i princip alla andra, med jens. stod först mest och tänkte på annat, till exempel guldnycklarna alla i bandet hade kring halsen (vad har jag missat?). men efter en stund dök gary olsen upp på skärmarna och plötsligt var jag istället löjligt exalterad. tankarna byttes snabbt ut till ”den där jens är ju väldigt bra ändå” och ”har han alltid varit såhär spexig?”.

 

de flesta spelningarna under dagen var av jag-vill-se-litegrann-karaktären. panda bear fick fungera som middagsmusik, wu-tang blev ljudkuliss till filosofiska diskussioner och local natives skulle bli uppsamlingsplatsmusik. men de visade sig vara jättefina, all hype till trots. who knew?

 

absolut bäst under dagen var utan tvekan jónsi, även om det blev en märklig mixning när man hörde nästan lika delar lcd Soundsystem (ja, långt bak stod jag). kändes nästan mer som en teateruppsättning än spelning, med ljusinstallation och teaterbugningar i slutet.

 

efter att ha checkat av m.i.a. på se-litegrann-listan var det sen bara att gå och köa...



panda bear



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback