kultursamfundet

ikväll var det peaking lights och emma nordlund på koloni/hey, it's enrico palazzo. får erkänna att det var min premiärtur till hiep, så var ganska exalterad. inte lika mkt neonljus och plast som namnet antyder, men det var inte direkt så att man blev besviken...


emma nordlund @ hiep

först spelade emma nordlund, lät ungefär som man tänker sig att det borde låtit på dadaisternas tebjudningar. varför är inte ensam kvinna med cello en lika etablerad genre som ensam kille med gitarr?

peaking lights var fantastiskt vackert och repetitivt melodiöst, hela tiden balanserandes på rätt sida av gränsen till obehagligt påträngande. (aka chill wave...)


peaking lights @ hiep